K-märkta hus ska skyddas eftersom de har ett kulturhistoriskt värde. För dig som ägare ställer det högre krav när du ska renovera. Så för dig som ska bygga om ett k-märkt hus - detta gäller:
Vi i Sverige är i stort sett överens om att vi ska bevara gamla byggnader om det går. Byggnader som är av intresse för vår kulturhistoria sparas och renoveras varsamt och genomtänkt för att finnas kvar för eftervärlden. Våra barns generation och många efter dem ska alltså också kunna njuta av gamla historiska hus.
Det finns en del olika varianter av K-märkning i dag, alltså olika typer av kulturhistoriskt skydd. Ditt hus kan till exempel räknas som ett byggnadsminne, eller vara q-märkt.
När man pratar om K-märkning är det också viktigt att komma ihåg att en kulturhistorisk byggnad kan vara skyddad i olika grader. Det finns alltså olika skyddsnivåer att förhålla sig till. Det i sin tur spelar roll för dig som ska renovera. Nivån, eller graden av skydd, styr hur mycket du som äger ett K-märkt hus får förändra. Vissa hus kan förändras en hel del fast de är K-märkta, andra har tydliga ramar och behöver bevaras nästan som de är för att behålla sitt kulturvärde.
Det är viktigt att komma ihåg att du som har en K-märkt hus har ett hus med ett speciellt värde! Se inte märkningen bara som en begränsning. Kanske kan du göra enklare förändringar bara du går varsamt fram.
Historien sitter i väggarna
Du har kanske hört talas om hus med så kallat riksintresse. Som benämningen antyder är det hus som hela Sverige har ett intresse av. Ett typiskt exempel kan vara stugor i en kyrkstad, eller andra byggnader som hör till ett område eller en miljö med få motsvarigheter. De ska gärna ha varit typiska inslag genom vår historia. Som i exemplet med kyrkstäder.
Dessa områden byggdes under kyrkpliktens tid när Sverige fortfarande var katolskt. Även långt efter att vi gått över till protestantismen skulle bybor besöka kyrkan i en tillräckligt tät intervall. De som gått långt, kanske några mil för att nå fram, orkade inte vandra tillbaka samma dag utan fick övernatta i de små kyrkstugorna. Dessa små stugor berättar alltså något säreget och typiskt om svensk historia och för att de ska kunna fortsätta göra det är de ofta K-märkta.
Om de skulle säljas ut som små sommarstugor utan kulturskydd finns såklart risken att deras särprägel skulle ändras och det historiska värdet skulle kunna gå förlorat.
Unika miljöer
Miljöbalken är den lag som täcker frågan om riksintresse när det gäller kulturmiljövård här i landet. För att ett hus eller område ska klassas som riksintresse ska det vara en unik miljö med få, eller inga motsvarigheter i Sverige (eller i sin egen region). Det nationella kulturperspektivet spelar alltså stor roll för vilka byggnader, hus och områden som ska klassas som riksintressanta.
Kommunen kan ställa krav vid bygglov
Ifall du äger ett hus som är placerat inom ett område som räknas som riksintressant för kulturmiljövården kan din egen kommun ställa högre krav på dig när du till exempel ansöker om bygglov. Kommunen kan själv vilja medverka för att säkerställa att huset sköts på ett godkänt antikvariskt sätt.
Om du är osäker på om just din kåk ligger på ett sådant område kan du ta hjälp av Länsstyrelsen där du bor. De har uppgifter om vilka områden som räknas som riksintressanta. Du kan själv titta på deras sajt eller ringa och fråga för att få veta mer.
Andra inlägg
- Ombyggnad av hotell
- Bygglov för tillbyggnad
- Energiåtgärder | Tillägsisolering och andra energisnåla lösningar
- Hyresgästanpassning Stockholm
- Friluftsbad - regler, definition, bygglov
- Intresset för mindre lägenheter ökar
- Vad är inmätning och hur går det till?
- Vad är en MKB (miljökonsekvensbeskrivning)?
- Regler för att fälla träd i Stockholm